Ofta när inspirationen sköljer över mig resulterar mina sprittande tankar i ord. Drömmar, önskiningar, förhoppningar, känslor och tankar formuleras och printas ned med pennans spets mot pappret. Eller, om jag ska vara ärligt, printas ned direkt på datorn, för att i färdig form föras in i Boken. Den svarta, vackra, dyra och för mig väldigt värdefulla skrivboken där alla dikter samlas i prydlig svart handskrift för att bevaras för eftervärlden. Ambitionen är också att lägga varje dikt i ett kuvert som postas till mig själv, bara för att förvaras oöppnat med poststämpeln som bevis för när man skrivit den om man någon gång hamnar i en tvist om ett visst verk.
Ett bra tips, men är det verkligen nödvändigt? Ambitionen är ju trots allt inte att bli berömd för att skriva poesi, utan att formulera tankar, känslor och drömmar för att alla, eller ingen, ska kunna ta del av, omskakas av eller känna igen sig i det som skrivits, och för att själv få ur sig lite av det som fyller en. Men kanske, bara för att vara lite egoistisk, kanske borde man göra det ändå?
Hur som helst har jag tänkt börja droppa lite dikter här då och då. Jag började ju så bra igår, så jag fortsätter väl med ett av mina nyare poetiska alster, skrivet någon gång i våras... För den som vill läsa flera av mina dikter på en gång så finns de flesta av dem här.
Vindlingar
Vindla, mina tankar!
Sök er ut från ert innersta hem
följ spåren efter vinden som for fram
över vidderna jagandes
den ende
När han funnits och förts åter
sjung om det vackra;
den rodnande himlarymden
stjärnefylld till bristning,
det virvlande havet
Följ sedan spåret åter till ert tjäll
låt honom vandra åter till sin hemvist
vilande i känslan
av evig lycka
förenad med evighetens stillhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar