onsdag, augusti 15, 2007

Tillbakablickar

Ibland måste man börja fundera på det som man redan har lagt bakom sig. Det kan handla om relationer med andra människor, om handlingar, om händelser eller om längre perioder i livet. Ett sådant tillfälle har jag haft de senaste dagarna när jag, mer eller mindre konstant, har suttit och tänkt tillbaka på tiden i Kristinehamn.

Det är konstigt, men så fort man börjar tänka på något som inte har varit helt trevligt så kommer känslorna från det där speciella tillfället tillbaka och liksom översköljer en. Och det finns absolut ingenting man kan göra åt det. Inget alls.

Jag har precis (nåja, i onsdags, men ändå!) skrivit klart min praktikrapport om tiden i Kristinehamn. Men den handlar egentligen bara om själva jobbet och praktikplatsen. Allt annat runt omkring, som stället man bor på exempelvis, har bara flugit runt i huvudet medan man har gjort sig av med allting som handlade om praktikuppgifter, handledare och sånt.

På ett sätt är det skönt att faktiskt få tillfälle att bearbeta allt det där. Samtidigt vill jag bara glömma. Inte praktiken, men den där tiden i tråkiga lilla Kristinehamn då jag verkligen var ensam. Det är väl säkert så att även det var en nyttig erfarenhet, men vem vill minnas sådant som har varit riktigt riktigt jobbigt?

Nu ska jag bara klara av opponeringen, och förhoppningsvis inte behöva komplettera själva rapporten. Sen är vårterminen officiellt avslutad och avklarad!

söndag, augusti 12, 2007

En vecka i norr

Tänkte att det kanske kunde vara på sin plats med en liten uppdatering om vad som händer i mitt liv just nu, såhär i sommarens slutskede.

Den gångna veckan spenderades till största delen i de nordligare delarna av vårt avlånga land, närmare bestämt i Luleå, där Svenska Kyrkans Ungas Stora Årsmöte 2007 gick av stapeln. Mera om själva årsmötet kan man läsa på Svenska Kyrkans Ungas hemsida, där man också kan se bilder, läsa årsmötesbloggen och få koll på vad som egentligen beslutades.

Efter en lördag full av huvudvärk, panikartad flytt- och resepackning samt en mycket god middag så satte jag mig på tåget upp mot Stockholm tillsammans med Johanna. Drygt tre timmars väntetid fylldes ut med lite shopping, nudelwook (som intogs med pinnar som enda ätredskap) nere på Kungshallen, och lite promenad ut mot slottet och riksdagshuset innan det var dags att möta upp resten av FS-gänget på stationen och sätta sig på nattåget mot Luleå. Trots den varma kupén var jag något sånär utvilad när vi, glada ihågen men aningens ofräscha klev av tåget och tog sikte på stadshotellet och en välförtjänt och efterlängtad frukost. Efter en god måltid följde en dag full med förberedelser inför årsmötet, möten med gamla vänner och en alldeles fantastiskt god avslutningsmiddag nere i hamnen.

Veckans mötesförhandlingar avlöpte mer eller mindre smärtfritt, även om det under åtminstone en dag var väldigt dålig och tryckt stämning då vi i FS fick ta emot mycket och rejäl kritik, både befogad och obefogad. Dock tog vi oss tillslut igenom hela föredragningslistan och vid femtiden på torsdagen var alla frågor avklarade, en ny styrelse vald och de avgående ledamöterna avtackade.

Jag hade lite tur och fick lift ner till Umeå redan på torsdagskvällen med ett gäng glada grabbar så vid elvatiden kom jag då äntligen in i mitt nya hem som faktiskt, hör och häpna, är nästan identiskt med det jag hade på Ålidhem i höstas. Det är lite spännande, men jag har själv bidragit till det genom att möblera på samma sätt, och dessutom sätta upp samma saker på väggarna, ha samma matta och gardiner. Så jag känner mig så hemma som jag någonsin kan göra!

En sak återstår dock: jag behöver skaffa en väggklocka och något snyggt till väggen ovanför min säng. Just nu har jag vissa planer på att göra en snygg förstoring av något av mina foton från familjens USA-resa förra sommaren och slänga upp i ett glas där. Det är förresten inget som jag har kommit på nu. Eftersom det finns några riktigt fina bilder från bland annat Yosemite, Grand Canyon och Los Angeles (och jag är faktiskt väldigt stolt över dem!) så tycker jag att det kanske vore en trevlig investering att göra något av någon av de bilderna. Bland annat finns en väldigt vacker solnedgångsbild och en underbar bild från en hög utsicktspunkt i Yosemite. Vi får se vad som händer med det, ännu har jag inte bestämt mig för hur jag ska göra och vad det blir av det!

Just nu håller jag, förutom det allra sista finliret i rummet, på att skriva min stora rapport över praktiken. Den ska vara klar på onsdag, så det brinner lite i knutarna kan man säga. Men förhoppningsvis ror jag även detta i hamn och kan lättad lägga det bakom mig om en dryg vecka. Så nu ska jag inte sitta här och fördriva tiden med onödigheter, utan koncentrera mig helt på rapporten och SRV. Fast man vet ju aldrig, kanske dyker det upp något nytt sött på Syrinxx istället. Helt säker på att kunna hålla sig ifrån bloggarna är man ju inte!

Andra bloggar om: , ,

Ny blogg

Jag har, efter lite funderande, bestämt mig för att skapa ännu en blogg. Den nya bloggen heter Syrinxx och kommer innehålla noveller, dikter och liknande, alltså helt enkelt sånt som jag skriver, men som inte är av övrigkaraktär. Allt annat, såsom funderingar, betraktelser, dagboksinlägg, recept och annat som helt enkelt rör livet kommer finnas kvar här på Tibicina.

Detta innebär bland annat att vissa saker kommer försvinna härifrån - tanken är att alla gamla inlägg som passar in på Syrinxx ska läggas över dit så snart som möjligt, men det kommer antagligen ta ett tag. Det är ju så mycket annat som händer runt omkring just nu!

Syrinxx hittar du här.

Älvekärlek

En liten dikt skrivet på temat Älvor. Inte riktigt ett hastverk, inte riktigt något genomtänkt, men ändå en text jag är ganska så nöjd med. Förhoppningsvis lyser själva historien igenom.


Månens gyllengula skära
stiger över dunkel skog
Stilla sitter älvegossen
blicken sänkt i tankfullhet

Drömmande han ser framför sig
ebenholtz och törnrosknopp
Daggdroppsskratt; han hör det klinga
minnesflicka dröjer kvar

***

Tysta månens mildhet lyser
flickan vandrar ner till sjön
Vattnets stilla yta speglar
mångata mot horisont

Flickans hår är ljust som silke
likt en gloria det står
där hon stilla uti sanden
så försiktigt sjunker ned

Sakta tårar rullar nedåt
droppar över naken hud
Genom skogen gråten ekar
tonar långsamt, sakta bort

Varsamt hon sig vingligt reser
tyst och stillsamt ser sig kring
Vandrar sedan ut i vattnet
Snart hon inte längre syns

Aldrig ser han henne åter
Hon med slikesfärgat hår
har för alltid lämnat livet
med dess saknad och dess sorg

***

Stilla sitter älvegossen
sörjer flickans daggdroppsskratt
Sakta vandrar bort från stenen
dimma följer i hans spår