Storm och flyttankar

De senaste dagarna har det varit ombytligt som bara den, på i princip alla plan. Vädret har svängt från sommarvärme i måndags till snöstorm i gårkväll, på jobbet har det gått från lek och övning i början av veckan till trist kontorsjobb i slutet, och humöret går upp och ner som en jojo. Varför kan inte allt bara stabilisera sig lite och hålla sig jämnt och fint ett tag?

Just nu går jag i flyttankar också. När flyttar jag från Kristinehamn, hur ska jag lyckas få ihop det med bil och städning och packning, samtidigt som jag jobbar sista veckan på praktiken, och ska gå bredvid på nästa jobb direkt efteråt? Och hur ska jag bo i Umeå i höst? Ska jag vara där hela hösten, eller bara så länge jag absolut måste? Och framförallt, ska jag dela lägenhet med två av de tre vännerna, eller ska jag leta reda på nåt korrerum för att det är enklast om jag ändrar mig?

Men inte nog med att det är tankar inför hösten – jag har redan börjat tänka på våren också. Bestämde mig redan i somras för att flytta ner till Uppsala när jag är färdig i Ume, och gärna så fort som möjligt. Men även där är det ju lite struligt med boende. Kommer kötiden räcka för nåt vettigt? Ska man dela eller skaffa nåt eget? Kommer jag stå ut i korridor igen?

Tankarna just nu är som sagt många. Förhoppningsvis klarnar det så småningom (gärna förr än senare om jag får välja) och sånt där brukar ju lösa sig till det bästa bara man har lite tålamod. Men ändå – så mycket enklare det skulle vara om man visste!

Var tog alla påskkärringar vägen?

Vart är de? Alla barn som utklädda till oigenkännlighet borde springa omkring bland husen och tigga godis och dela ut små söta påskbrev? Jag har, trots ett par vändor på stan och en promenad genom villaområdet på väg hem från jobbet, inte sett en enda. Är det så att traditionerna håller på att brytas och man istället siktar in sig på godistiggeri under Halloween enligt amerikansk sed?

För övrigt är jag avundsjuk på minsta syrran som får tillbringa helgen på underbara Åh stiftsgård och njuta av påskens speciella stämning!

En stilla vecka?

Vanligtvis brukar påskveckan innebära många kyrkbesök, en vecka hemma hos föräldrarna i Skövde, att umgås med familj och vänner, och så eventuellt plugga till någon efter påsk lägligt placerad tenta. I år har det dock varit nåt helt annat...

Det hela började i torsdags, för en vecka sedan, när jag kände att jag inte mådde riktigt bra. Maginfluensan slog till. Hela helgen tillbringades med lugnt och stilla tv-tittande och lite surfande på den numera uppkopplade datorn (hurray) och inte särksilt mycket matlagning... En långpromenad och inköpsrunda till MAXI blev det i alla fall, vilket resulterade i ett gigantiskt fång påskliljor på mitt något rangliga barbord. Mycket trevligt efter den mindre trevliga upplevelsen av magsjuka.

Jobbet fortsatte sin gilla gång i veckan, dock med det trevliga inslaget av återträff för Acehpersonal. Det innebar mycket diskussioner, nya människor, lessons learned och, praktiskt nog, gratis mat. Och vilken student tackar nej till gratis finmat?? Inte jag i alla fall... Nåja, det var ett par intressanta men väldigt ansträngande dagar då de vanliga arbetsuppgifterna fick vänta på bättre tider.

Idag såg jag inte till en människa utom städerskorna på kontoret, de hade väl tagit helg hela högen, så jag själv stannade inte längre än till lunch. Och tur var väl det, för då gick det fortfarande att gå något sånär opåverkat av vinden, vilket senare blev tämligen svårt. Det har nämligen blåst nåt vansinnigt här i eftermiddag, även om det är en aning lugnare nu.

Nu har jag ägnat en stund åt matplanering inför helgen; IRL-träff med Catahyastyrelsen. Mycket mat går det åt till åtta personer under en helg... Det är väldigt intressant med recept för tio personer där man får mängder väldigt precist angivna, exempelvis 26,67 lasagneplattor, eller 1,67 lagerblad. Men men, ska det va så ska det va, som det heter. Man kan ju tycka att de borde kunna avrunda och göra mer logiska recept även om de nu bara multiplicerar saker och ting, för det finns inte en chans att man kan följa de där recepten ändå!