Höstprojektet

Ibland får jag som bekant ett ryck och vill verkligen VERKLIGEN göra nåt. Det kan vara lite vad som helst, idag var jag exempelvis till IKEA på en jättesnabb tur för att köpa några stora plastlådor med lock. Nu har jag packat ner alla mina lajvkläder och lajvpryttlar i de lådorna och trälåren som jag hittade hos mamma och pappa. Återstår bara att få ner dem i förrådet, men det är morgondagens huvudvärk.

I somras fick jag ett annat ryck efter att ha surfat runt på lite sticknings- och virkningssajter. Jag bestämde mig för att virka en pläd i mormorsrutor! Sagt och gjort - jag gick och köpte tolv nystan av Garnstudios Paris att börja med - nio i olika färger för själva rutorna och tre bruna för att kanta alla rutor med. Nu har jag gjort 108 färdiga rutor, och använt ungefär 16 nystan.
Planen är att göra ungefär lika många till (om inte ännu fler). Jag har inte riktigt bestämt mig för hur stor den ska bli än, men minst på drygt 200 rutor, kanske 12x12 eller 12x15 rutor kan vara lämplig storlek? En riktigt fin färgklick kommer det i alla fall att bli!

Höstvärme

Hösten kom dundrande i full fart för ett tag sedan. Dimmiga morgnar, mörka kvällar, stearinljus, gula gröna röda bruna löv och varma drycker i stora muggar till en bra bok. Hösten kan vara min absoluta favoritårstid. Om det inte är vintern, med all snö, eller våren när det blir så där grön helt plötsligt. Eller sommaren med ljusa varma nätter... Hrm. Alla årstider har sin charm!

Jag fick ett litet ryck och bestämde mig för att sticka en halsduk, eller kanske snarare en sjal som sitter ihop i ändarna, och gjorde ett besök på en av mina favoritbutiker Yll&Tyll här i Uppsala. Kom därifrån med vitt ullgarn, Garnstudios Drops Eskimo.


Den är stickad på stickor 15, med 30 maskor. Sticka räta från båda hållen och sy ihop ändarna. Klart! Egentligen är det föreslaget sex nystan Eskimo, men jag tycker att det räcker gott med fem!

Sjalen är jätteskön att vira dubbel eller att ha runt hals och huvud. Kommer värma jätteskönt i vinter!Dessutom passar den perfekt ihop med den superfina vantarna som mamma har stickat och gett till mig. Älskar dem!

Vårkänslor

Solen skiner, fåglar kvittrar och vårjackorna får leka tillsammans med tunnare skor och mindre kläder. Äntligen kommer våren.

Smält mig till glöd (Sofia Karlsson)

Smält mig till glöd
som bergen i sagan
och solen röd
Smält mig till glöd
som bergen i sagan
Älska mig röd om kinder och haka

Smält mig till glöd
längst in i hjärtat
för is och snö
har fallit på marken där
Smält mig till barmark
Älska mig skär om kinder och haka

Vårt första steg
är nog det längsta
men det kan också bli
det bästa vi gjort

Smält mig till glöd
som bergen i sagan
och solen röd
Smält mig till glöd
som bergen i sagan
Älska mig röd om kinder och haka

Klister

En låt på hjärnan, nu igen. Den här gången Dresden Dolls Coin-operated Boy. Det är en söt liten låt, och den är sådär lagom osynkad och trevlig i största allmänhet. Lyssna och bli besatt precis som jag!

coin operated boy

coin operated boy
sitting on the shelf he is just a toy
but i turn him on and he comes to life
automatic joy
that is why i want a coin operated boy

made of plastic and elastic
he is rugged and long-lasting
who could ever ever ask for more
love without complications galore
many shapes and weights to choose from
i will never leave my bedroom
i will never cry at night again
wrap my arms around him and pretend....

coin operated boy
all the other real ones that i destroy
cannot hold a candle to my new boy and i'll
never let him go and i'll never be alone
not with my coin operated boy......

this bridge was written to make you feel smittener
with my sad picture of girl getting bitterer
can you extract me from my plastic fantasy
i didnt think so but im still convinceable
will you persist even after i bet you
a billion dollars that i'll never love you
will you persist even after i kiss you
goodbye for the last time
will you keep on trying to prove it?
i'm dying to lose it...
i want it
i want you
i want a coin operated boy.

and if i had a star to wish on
for my life i cant imagine
any flesh and blood could be his match
i can even take him in the bath

coin operated boy
he may not be real experienced with girls
but i know he feels like a boy should feel
isnt that the point that is why i want a
coin operated boy
with his pretty coin operated voice
saying that he loves me that hes thinking of me
straight and to the point
that is why i want

a coin operated boy.

Inte konstigt att tjejer väljer att vara singlar om det här är vad som erbjuds.

Smart tjej, det där...

Holocaust med Placebo

Lyssna på melodin, läs texten, sjunk in. Det är vackert, sorgligt och befriande.

Holocaust
Your eyes are almost dead
can't get out of bed
And you can't sleep

You're sitting down to dress
and you're a mess
You look in the mirror

You look in your eyes
Then you realize

Everybody goes
leaving those
who fall behind

Everybody goes
as far as they can
They don't just care

They stood on the stairs
Laughing at your airs

Your mother's dead
She said
"Don't be afraid"

Your mother's dead
You're on your own
She's in her bed

Everybody goes
Leaving those
Who fall behind

Everybody goes
As far as they can
They don't just care

You're a wasted face
you're a sad-eyed lie
You're a holocaust

ESC II

Okej. Jag erkänner. Jag är helt såld på vinnarbidraget också. Alexander Rybak har en sån härlig energi att det är omöjligt att inte ryckas med och bara bli glad av den. Och det är ju aldrig fel att bli glad, right?

Med hela hjärtat (Kiwi II)

För ett tag sedan skrev jag om filmen Kiwi, och hur ledsen jag blir varenda gång jag ser den, samtidigt som den är så fin. Häromdagen hittade jag ett alternativt slut på den, ett som inte lämnar mig med ett hål i hjärtat.

Ingenmansland

Jag har blivit smått besatt. Igen. Och naturligtvis handlar det om musik. Igen.

Som inspiration för lajvet Ingenmansland som jag var på i slutet av juli, (som för övrigt var kanon!), och som exempel på musik som skulle fungera (i princip var det bara musik som var undantaget från vår "vanliga" värld - om man bortser från att vi gick ungefär 15 år fram i tiden, samt hade överlevt ett världskrig med atombomber och de efterföljande peståren) fanns bland annat Dan Berglund och Volodja.

Dan Berglund har jag lyssnat lite på i samband med min proggperiod (som kanske inte är helt slut än), men Volodja var en helt ny bekantskap, som jag inte kan släppa alls. De gör egna tolkningar av Vysotskijs texter, och det är ett härligt röj i låtarna, samtidigt som det är en speciell ton i texterna. Det kan förstås bero på att jag förknippar dem med Ingenmansland, men de ger ändå en väldigt särskild känsla inom mig.

Min absoluta favorit (av dem jag ha hört - har inte lyckats skaffa skivorna än) är just Ingenmansland, som är fantastiskt härlig. Lyssna på Volodja och bli glad. Eller ledsen, vemodig, sorgsen, eftertänksam, road. Skratta, gråt. Mycket känslor. Mycket vilja. Och underbart resultat!

Volodja kan man lyssna på här om man vill.

Innan jag dör

För ett tag sedan fick jag läsa en ganska gammal novell av en vän. En novell som satte en tagg djupt inne i mitt hjärta och fick mina ögon att tåras. Det är nu inte särskilt svårt att få mina tårar att börja rinna, men den där novellen hade nåt speciellt, något som berörde mig väldigt mycket.

De senaste dagarna har jag lyssnat på Innan jag dör av Jenny Downham, som handlar om 16-åriga Tessa som har leukemi och bara några få månader kvar att leva. Hon tycker det är så mycket hon inte har hunnit uppleva än, så hon skriver en lista med några saker som hon ska hinna göra innan hon dör. Att bli av med oskulden, att köra bil, att bli kär, att prova droger är bara några av sakerna på listan som hon betar av en efter en. Det är en berättelse om kärlek, om att vara ung, om vänskap, familjeband och om att revoltera. Men mest av allt är det en berättelse om att förverkliga sig själv och att acceptera döden. Det är bra. Det ger rysningar i hela kroppen, och även denna sätter djupa spår i mig.

Innan jag dör påminner mig väldigt mycket om novellen jag läste, som fick mig att sitta tom hur länge som helst bara för att jag inte visste hur jag skulle ta mig tillbaka in i verkligheten igen. Jag tycker om böcker och noveller som griper tag och som lämnar spår hos mig, som lämnar mig med en känsla av lycka, glädje, sorg eller hopplöshet. Som låter mig känna någonting alls. För på så sätt märker jag att jag också lever.

Smakprov

Min något återvändande energi har inte lett till något produktivt, men nu orkar jag faktiskt läsa och även så smått försöka plugga in saker. Så vad ägnar jag min lördag åt, om inte till att att läsa mera Dan Andersson och drömma mig bort?

Här följer ett par guldklimpar som förutom att vara vackra också ger något att tänka på.

Jag har mod
Jag har mod att möta mänskor,
stilla, sorgsna, veka mänskor,
de, som tysta vära bördor,
tunga, hemliga och heta.
Jag har mod att se med kärlek
in i deras skrämda ögon,
jag har mod att trösta dem, fast
själv jag utan tröst och vila
släpar steg för steg mot mörkret.

Ur Krigssång
Vart mänskor gå - och varför -
kan aldrig redas ut,
ty det är nattens gåta,
och den har intet ljus.
I mörker födas, döda de, och dödas där till slut,
och det står skrivet klibbigt rött
på alla vägars grus.

Epilog
God natt - god sömn jag önskar er,
ni alla vandringsmän.
Vi sluta sjunga och skiljas - vad mer
om vi aldrig träffas igen.
Jag har sagt något litet och fattigt av det
som brunnit hos mig och så snart brinner ner,
men den kärlek, där fanns, ej förgängelse vet -
god natt - god sömn åt er.

Spenatlax på nytt sätt

Inspirerad av dagens recept på Mat&Dryckdelen av dn.se, gräddkokt röding med senap, improviserade jag ihop en liknande rätt med lax och spenat som huvudingridenser.

Först ordnade jag med potatisen så att den skulle vara klar lagom när resten var fixat. Därefter delade jag en laxfilé i tre jämnstora bitar, och stekte dem lätt i smör. Tinade och fräste lite spenat i samma panna när fisken var genomstekt men utan yta, och tillsatte sedan en klick creme fraiche med smak av franska örter, en skvätt citronsaft och hälften så mycket rött vin som creme fraiche. Lät det koka upp och puttra lite tills det var lite mindre rinnigt, och lade tillbaka laxbitarna för att puttra på låg värme i ett par minuter. Alltihopa kryddades med lite salt och peppar.

Själva såsen fick en lite skum färg till en början, lite rosabrunt, men när vätskan försvann lite tog spenaten över färgdominansen. Blev toppengott - prova gärna!

Kiwi

Fick en länk till en av de vackraste små filmer jag någonsin har sett för ett tag sedan. Den är sorglig och underbar på samma gång, och lämnar mig alltid snyftandes med ett hål i hjärtat. Se den.

Cross your fingers, hold your toes

Jag har insett att när jag är ledig vill jag verkligen vara ledig, på riktigt. Så därför ska jag ägna helgen åt att läsa intressanta, roliga, sorgsna, fantastiska böcker som ropar på mig från bokhyllan (och från diverse andra ställen i lägenheten) så snart jag går förbi. Och åt att lyssna på härlig musik som får mig att vilja rusa ut i solskenet och bara njuta av livet.

Alldeles nyligen upptäckte jag två fantastiska sångerskor med underbara röster. Båda två faller inom kategorin singer/songwriter, men har väldigt individuell stil. Laura Marling har en förmåga att göra sagor av allt hon sjunger om, och känslan blir sådär riktigt söt även när texten är skum i övrigt. Rösten är inte alltid vad man förväntar sig, och har en heshet som kommer fram på ett väldigt effektfullt sätt då och då. Lyssna på Cross your fingers så tror jag du kommer att förstå vad jag menar.

Yael Naim å andra sidan har en ren skön röst som fungerar som rena avslappningspillret för mig. Den är mjuk och följsam på ett sätt som får mig att tänka på sammet och dunbolster. Hennes låtar har en ganska sorgesam klang, men är inte på något sätt sorgliga. Snarare fungerar de som soft bakgrund till det mesta, men man kan också sitta och bara drömma sig bort i låtarna. New soul däremot har en lite gladare klang som i alla fall får mig att tänka på solstrålar, fågelkvitter och söta vårpojkar.
(Tack för tipsen, Sandra)

Snurriga spel, tentaplugg och tulpanporr

Den senaste tiden har det mesta kretsat kring tentaplugg och praktiska prov. Igår var det dags för det praktiska eldprovet, och min uppgift blev att ge en subcutan injektion i en liten bit lår. Ja, för naturligtvis gjorde vi inte proven på människor utan på diverse atrapper. Och det räckte att göra ett av fyra moment. Jag klarade mig, så det känns riktigt bra.


Mindre bra känns det att tentan är imorgon medan jag i förrgår (eller när det nu var) fastnade i det här spelet som någon så vänligt (?) länkade. Hysteriskt, yrselframkallande, frustrerande, svårt och hur kul och beroendeframkallande som helst... Inte helt ultimat i tentapluggstider, men det funkade i alla fall bra som undanflykt för att inte plugga. Och som pausunderhållning.

I fredags var det förresten fest på g. Stinisen, BabyBell, Petran och jag förfestade hejvilt på Rundels med plattänger, vattenpipa, spännande musik och mycket fnitter.



Sen bar det av ut till ett alltför fullt Värmlands, så Stinan och jag knatade till Uplands och spanade in folk, var fördomsfulla och drack drinkar, medan de andra drog till Snerkes för att dansa. (Fler bilder från kvällen finns här.)

Annars så läser jag vänners och andras bloggar lite titt som tätt, och idag läste jag ett synnerligen roande inlägg på Arianrhod, nämligen om (och med) tulpanporr. Mycket underhållande, fick mig att skratta i flera minuter. Och det får avsluta det här inlägget och den här dagen. Nu gäller det bara att klara tentan i morgon (så håll tummarna!) så är det nästan två veckors lov som gäller. Underbart skönt!

Nostalgiskt

Youtube är perfekt när man känner för att snoka upp de där gamla låtarna man älskade en gång i tiden. Särskilt minns jag mina kära gamla Absolute Dance 6 och Absolute Dance 9-plattor, som tillsammans med Nordman, Roxette och Magnus Uggla utgjorde de första inslagen i skivsamlingen.

Schampoo - Trouble blev genast en av favoriterna, liksom The Grid - Swamp Thing och Herbie - Pick it up. Sen tyckte man förstås att Sin with Sebastian - Shut up (and sleep with me), Look Twice - Feel the night och Sonic Dream Collective - Oh, baby all var nästan lika bra.

Nostalgi när den är som bäst!

Roande saker

" 'Be din läkare om råd om du har problem att urinera på grund av en förstorad prostata', stod det på paketet till en värktablett för mensvärk. Man kan fråga sig varför de som lider av mensvärk ska oroa sig för en förstorad prostata?"

När man mår dåligt är det bra med sidor som samlar roliga, underhållande eller fåniga saker. På dinapengar.se finns det, tro det eller ej en hel del sånt. Citatet ovan är hämtat från en artikel med mer eller mindre korkade varningstexter, och det finns en hel del andra godbitar där. Enjoy!

What matters

Sitter hemma, nedbäddad i soffan. Jag har haft en hemsk huvudvärk i flera dagar, men nu är det värre än det har varit. Struntar i dagens föreläsningar och satsar på att kurera mig istället. Promenad, massor av vatten, huvudvärkstabletter och vila. Förhoppningsvis hjälper det lite iaf.

Har ägnat förmiddagen åt att se Lords of Dogtown, en film om ett gäng killar som tar skateboardåkandet till en ny nivå och påverkar hela skateboardkulturen. Den utspelar sig i Venice, Californien, under 70-talet, och ett stort fokus läggs på vänskap och hur vänskapen mellan killarna förändras när de blir kända. Både en film som är tänkvärd, som lämnar en tagg i hjärtat, men som också är riktigt häftig med allt skateboardåkande även för en icke-intresserad som jag. Kan verkligen rekommendera den!

Jag tror jag ska ta en till luftrunda. Alltså en till kortpromenad runt kvarteret för att få lite frisk luft. Eller kanske sätta mig på balkongen en stund... Fast då krävs det en del filtar och så - det är inte precis varmt ute!

Besatthet

Jag har blivit besatt. Nu igen.

Den här gången är det Eluvium, Matthew Cooper's alter ego där han mixar diverse spännande stilar med genomgående teman som elektroniskt och piano, som har satt sig rejält. Framför allt är det en låt från senaste plattan Copia som sitter som berget och som kan snurra varv efter varv i timtal medan jag bara njuter. Låten heter Prelude for time feelers och kan lyssnas på här. (Bildspelet som låten ackompanjerar är för övrigt sevärt, kanske ska man dock lyssna innan man kollar på bilderna eller tvärt om, det är nämligen väldigt starka bilder från terrorattackerna mot World Trade Center 2001.)

Underbart att hitta nya artister/låtar/plattor/grupper som man kan lyssna på hur mycket som helst, utan att vare sig tröttna eller tycka att det inte passar in. Fler sådana låtar har jag pratat om i det här inlägget.

Musik musik musik

Jag minns än idag första gången jag hörde en imperietlåt. Jag satt i köket i en av längorna med studentboende på Sötåsen tillsammans med i alla fall Millan och lyssnade på ett inspelat band jag hade fått av en klasskompis. Det var höst, eller kanske vinter, och jag gick i ettan på musikgymnasiet. Den första låten på hela bandet vad Vad pojkar vill ha, en låt som jag än idag har lite svårt för, antaligen för att jag associerar den lite väl mycket med dansband (fråga mig inte varför!). Därefter avlöste låtarna varandra. Särskilt fastnade jag för C.C Cowboys, men inte förrän jag kom till Österns röda ros var jag helt fast.

Nog för att jag hade lyssnat en hel del på Ebba Grön, och i alla fall börjat närma mig Thåströms soloplattor litegrann, men jag tror att det där bandet med blandade Imperietlåtar definitivt fick mig att fastna i det som skulle komma att bli en konstant förälskelse som sitter i än idag.

Fortfarande, efter närmare åtta års Thåströmmissbruk, finns den där nyfikenheten som jag alltid har kännt inför all musik han har varit inblandad i kvar. Låtarna har fortfarande inte slutat tala till mig, och ännu överraskar jag mig själv genom helt oväntade reaktioner på gamla och vid det här laget välkända låtar och texter. Österns röda ros är fortfarande en av de mest fantastiska låtar jag har hört. Den speglar något jag känner inombords, vilket är något som få låtar faktiskt lyckas med, trots att de talar till mig och väcker känslor lyckas de sällan ge mig känslan av att låten är skriven just utifrån mig. Det gör den här låten. Och jag lyssnar på den, om och om igen, och hamnar för en stund utanför mig själv.


Österns röda ros
Där torkan är som svårast
och där öknen står i brand
Finns sanningar och lögner
radade på band
Bland krypskyttars kulsprute knatter
Lever mänskor med en dröm
Med taggtråden runt halsen
ammas barnen varmt och ömt

Men om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros

Där stålfåglar flyger om natten
över dom som flytt sitt land
Där kartritarnas gränser
dras i blodig sand
och pojkar som bara ligger där
sina ögon öppna fast dom inget ser
Dom som aldrig mer ska få skratta
eller kyssa en flicka som ler

Men om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros

Jag hör deras röster
Jag hör hur dom skriker
Jag vet att dom finns där
Jag vet att dom lever

Så om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros