Blod och is

I morse hade gårdagens underbara snöslask frusit till, så allt var spårigt och eländigt. Det tog mig en halvtimme till skolan eftersom jag cyklade i ultrarapid, och väl där blev det grupparbete. Artikelgransking minsann. Skittråkigt. Men det blev vissa rätt intressanta diskussioner utifrån artikeln vi snackade om - om akutppiller och vilka som använder dem och varför, särskilt när vi svävade ut lite väl långt.

På vägen hem skuttade Sofie och jag in på blodcentralen och tog blodprov för att kolla om man får lämna blod eller inte. Åtta rör, går snabbt som sjutton! Hade en jättetrevlig ssk som tog hand om mig, och när jag berättade att jag precis börjat plugga till sska så förklarade han varenda grej han gjorde, gav mig lite tips om hur man skulle göra för att det skulle bli så enkelt som möjligt för att ta blodprov m.m. Mycket trevligt med tanke på att det imorgon är dags för vår första medicinsktekniska övning - venprovtagning! Vi kommer få sticka först i låtsasarmar, men sedan också i varandra. Det är ju bara att hoppas på att man inte darrar ihjäl den stackars patientens blodkärl...

Det är inte utan att det känns lite läskigt, men med lite övning ska jag nog klara det här också. Hoppas det kommer blod. :)

En ovanligt dålig dag

Den här dagen blev...intressant. Monsterhuvudvärken sen i morses gick över så småningom, och nu är det bara ett dovt bultande kvar. Nog så jobbigt, men i alla fall skönt att det värsta är över igen. Nåväl. Jag har under eftermiddagen lyckats med att få ett eluttag i handen. Det lossnade när jag skulle dra ur en sladd ur kontakten, höll emot, men nog sjutton lossnade den ändå. Så himla typiskt! Och det var ändå det uttaget de var här och lagade för inte alls länge sedan!

Men inte nog med det. Lite senare skulle jag sätta mig på stolen, men precis när jag drog ut den så trillade den ihop. Mina köksstolar är minsann inte att leka med - tror bestämt att jag ska gå lös på dem med karlsson klister och en del spik. Jag kan ju inte dras med köksstolar som hotar att falla i bitar när man ska sitta eller stå på dem!

Slutligen lyckades jag hälla en del vinbål på mig eftersom korken inte satt på ordentligt och flaskan vällte när jag öppnade kylskåpsdörren.

Ska jag alltid råka ut för så här mycket grejer?

What matters

Sitter hemma, nedbäddad i soffan. Jag har haft en hemsk huvudvärk i flera dagar, men nu är det värre än det har varit. Struntar i dagens föreläsningar och satsar på att kurera mig istället. Promenad, massor av vatten, huvudvärkstabletter och vila. Förhoppningsvis hjälper det lite iaf.

Har ägnat förmiddagen åt att se Lords of Dogtown, en film om ett gäng killar som tar skateboardåkandet till en ny nivå och påverkar hela skateboardkulturen. Den utspelar sig i Venice, Californien, under 70-talet, och ett stort fokus läggs på vänskap och hur vänskapen mellan killarna förändras när de blir kända. Både en film som är tänkvärd, som lämnar en tagg i hjärtat, men som också är riktigt häftig med allt skateboardåkande även för en icke-intresserad som jag. Kan verkligen rekommendera den!

Jag tror jag ska ta en till luftrunda. Alltså en till kortpromenad runt kvarteret för att få lite frisk luft. Eller kanske sätta mig på balkongen en stund... Fast då krävs det en del filtar och så - det är inte precis varmt ute!

Ny dag - nya utmaningar - ny lista!

Fiaskot med gårdagens att-göra-lista blev ett faktum. Totalt lyckades jag genomföra en (1) av punkterna på den, och minst en, antagligen flera tillkom. Jag tror att jag kanske eventuellt måste göra ett rejält ryck idag. Det är mycket som ska göras, om tolv timmar är familjen här, och lagom till i eftermiddag någon gång är det skönt att vara klar med allt flängjobb. Då kan man sätta sig ner i lugn och ro och se till att få allt som ska skrivas gjort. Kanske läsa det där som ska läsas också... Måste ju på nåt sätt ha gjort klart det innan de andra dyker upp!

Den reviderade att-göra-listan ser alltså ut som följer:
[x] diskberget ska tas om hand
[ ] inköpslista för tripp till IKEA och tripp till Maxi ska skrivas
[x] lägenheten ska städas grundligt
[ ] tvätten som ligger omkringströdd i sovrummet ska ner i tvättstugan för att få sig en omgång
[x] kläderna i garderoben ska plockas iordning och organiseras på nåt bra sätt
[x] webbföreläsningen i etik borde ses
[ ] artikelgranskningsartiklarna ska läsas
[ ] en lista/schema över all skolgång och allt som ska läsas och göras de närmaste åtta veckorna ska sammanställas

Naturligtvis att följas upp under dagen. Klarar jag det, månntro?

Ur mörkret i ljuset.

Jag säger bara Eluvium.

Lyssna på plattan Copia och säg att allting kommer ordna sig. Den andas avslappning, styrka, skönhet.

Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen - låten Prelude for time feelers går att lyssna på hur många gånger som helst. Och är man lite nere och trött, irriterad och sur är det faktiskt ett riktigt bra sätt att bara vara i sina känslor och låta dem landa. Jag lovar - efter några varv med låten känns allting mycket bättre!

Och för övrigt tycker jag inte om när livet inte blir som man tänkt sig, eller saker och ting bara blir konstiga. Så det så.

Saker att göra

Idag var det riktigt segt att gå upp. Somnade inte före halv tre, gick upp halv åtta. Av någon konstig anledning drömde jag en mardröm med massa konstigheter som jag inte minns, men en detalj finns kvar: jag var tydligen höggravid. Det var ganska skönt att vakna och upptacka att magen var platt (nåja, inte gravid i alla fall) då kan jag säga.

Hade en rätt seg förmiddagsföreläsning om vårdhygien och blodsmitta, och om vinterkräksjuka. Nu igen... Jag blir ju nästan rädd för att sticka näsan utanför ytterdörrn när hygiensjuksköterskan går på sådär! Men men, man måste ju leva och kan inte sitta hemma hela tiden. Så jag lunchade med Jimmy och Johanna på Upplands istället. Mycket trevligt, även om pastan var lite väl välkokt, om man säger så. Sedan stack jag hem för att försöka få nåt gjort, men fastnade vid datorn och lite grejer som var tvungna att fixas omgående så nu är det dags att slita sig.

Har en diger lista på saker som ska göras idag, eller senast imorgon:
- diskberget ska tas om hand
- inköpslista för tripp till IKEA och tripp till Maxi ska skrivas
- lägenheten ska städas grundligt
- tvätten som ligger omkringströdd i sovrummet ska ner i tvättstugan för att få sig en omgång
- kläderna i garderoben ska plockas iordning och organiseras på nåt bra sätt
- webbföreläsningen i etik borde ses
- artikelgranskningsartiklarna ska läsas

Återkoppling imorgon bör göras så att jag inte missar nåt innan familjen invaderar imorgonkväll.

För övrigt tänker jag kika på en eller några Heathfilmer ikväll. Det känns liksom rätt.

R.I.P

Sent nu i kväll kom beskedet om att Heath Ledger, en av Hollywoods största skådespelare just nu, hittades död i sin lägenhet idag. Det är tragiskt att en 28-åring, med en dotter på två år, ska dö av vad som misstänks vara en överdos på det här sättet.

Just nu är jag lite chockad. Ledger har, ända sedan jag såg hans genombrottsfilm, 10 Things I Hate About You, varit min absoluta favoritskådespelare, och det är inte många av hans filmer som jag inte har sett om och om igen. Casanova, Brokeback Mountain och A Knight's Tale I är bara några av alla de filmer som han deltagit i.

I mina ögon var han en väldigt duktig skådespelare, och nog var jag nog lite småkär i honom som tonåring, det kan jag inte förneka.

Det är alltid sorgligt när någon dör ung. När personen dessutom har familj, och är känd och omtyckt av många människor blir det på något sätt ännu värre. Jag hoppas att filmvärlden aldrig glömmer honom.

Rest in peace, Heath.

Snöigt

Kom utanför dörren efter lunch för att snabbt och lätt ta mig upp till skolan medelst cykel, och vad ser jag? Världen har blivit vit! Nåja, tidsbrist som jag hade slängde jag mig upp på cykeln (som faktiskt höll luften, måste varit nåt konstigt med den igår) och trampade mot skolan. Och höll på att glida rakt ut i gatan liggandes när jag bromsade lite väl häftigt. Som tur var lyckades jag få styr på både mig själv och cykeln och undvek allt vad olyckor heter. Resten av vägen upp var som vanligt lite jobbig i slutet, men lugn.

Imorgon har jag förmiddagsföreläsning på Ackis, vilket är skönt. Det går så mycket snabbare att ta sig dit än att ta sig till skolan. Nackdelen är att jag knappt vågar sätta foten på bygget efter måndagens föreläsning och info om att vinterkräksjukan härjar där. Men jag måste väl, antar jag. Det KAN ju sägas nåt nytt som jag inte har hört förut. Och visst kan det väl vara nyttigt att öva sig i att sprita sina händer?

Väckarklockans förbannelse

Finns det nåt värre än att vakna av väckarklockan bara några få timmar efter att man somnade till att börja med, och att då dessutom inte känna sig utvilad för fem öre?

Ja, faktiskt. Att vakna av sig själv, flera timmar efter att klockan borde ringt, bara för att inse att skolan började för en kvart sedan och väckarklockan har stannat på 20 över fem. Underbart. Det hände mig nu idag, och just då är det inte läge att stressa, eftersom man ändå kommer ha missat över halva föreläsningen om man lyckas hinna dit innan den är slut över huvud taget. Istället satsar jag på den obligatoriska träffen senare idag. Första lektionen med basgrupp F, första riktigt intressanta delen (hoppas jag). Gårdagens föreläsning i vårdhygien bjöd ju inte på några som helst nyheter, det enda föreläsaren lyckades med var att göra mig halvt skräckslagen för att vistas på Akademiska sjukhuset på grund av vinterkräksjukeutbrottet där, emetofob som jag är. Nåja, med lite tur kanske jag rent av slipper tenta vissa delar av det här, vilket vore väldigt skönt. Inte för att jag inte skulle gå på föreläsningarna ändå, men det är ju skönt att slippa plugga till en tenta i alla fall!

Nu sitter jag och väntar på att min lunch ska bli klar, klyftpotatis och stekt tofu blir det idag. Ska laga lite rejälare käk ikväll - nudelwook tänkte jag mig då, men det finns inte riktigt tid till det nu, eftersom jag ska vara på skolan vid fem i ett och träffa gruppen lite innan lektionen börjar. Måste bara ta reda på vart vi egentligen ska vara...

Annars känns det skönt att skolan iaf har kommit igång, även om det inte är jätteintensivt. Måste börja leta böcker nu, för det känns som det är dags att börja hänga med i litteraturen snarast, faktiskt. Om inte annat för att slippa stressa senare...

Tanketimmar i Sigtuna

Efter flera dagars intensiv nollning, info och runtflängande i Uppsala har lugnet sänkt sig. Jag sitter i en av de små samlingssalarna på Sigtuna Folkhögskola och funderar över min plötsliga lediga eftermiddag. Visserligen kommer jag få i uppdrag att köra och hämta flera medlemmar ur den nordiska samarbetskommittén, men det är liksom inte nåt som stör min fridfulla stund utan snarare känns som ett roligt avbrott. Trots allt är det ju det jag är här för – att lära känna de andra sju medlemmarna och att tillsammans med dem utforma och dra upp riktlinjer för det kommande samarbetet oss emellan.

Medan tankarna flödar och rör sig fritt runt varandra vandrar blicken runt i rummet. Två tavlor, vid första anblicken utan motiv, händer sida vid sida framför mig. Den ena med olika nyanser av svart, vitt och grått, den andra med rött, blått, och gult. De är varandras kontraster, men ändå inte. För där den ena skapar djup och rörelse endast med hjälp av gråskala och korta penseldrag som liksom skapar en bild av kallt hårt regn mot en fönsterruta ger den andra en känsla av värme, eld och djup. Tankarna går till en skog i brand, en skog som är helt övertänd, där man inte längre kan skönja några egentliga konturer annat de långa, utbredda lodräta penseldragen som driver fram trädstammarnas form, slickade av eldslågorna. I det dunkla ljuset förnimmer snarare än ser jag färger även i gråskalan. Blått och grönt verkar träda fram när jag försjunker i det oregelbundna mönstret. Två så olika tavlor, men ändå hänger de samman så starkt att bandet mellan dem nästan träder fram fullt synligt på väggen. De inbjuder till eftertanke och tolkningar långt fler än vad som först verkar möjligt. Motiven framträder ett efter ett ur de vid första anblicken oregelbundna, oplanerade penseldragen. Så olika, men ändå så lika.

Bredvid tavlorna finns ett fönster. En gammal trött ek står där utan blad, regnet faller som en tjock dimma som suddar ut alla detaljer, och ger tallarna en underlig mjukt rundad form. Det är grått. Inte ens de rostbruna löv som täcker marken lyser upp, deras färger dämpas snarare av det gråa diset. En ensam gatlykta står där, ännu nedsläckt i väntan på kvällens mörker. Vädret där ute, och känslan av övergivenhet och väntan, verkar sövande. Mina ögonlock blir tunga och tankarna allt slöare. Jag vet att jag snart kommer behöva vakna ur min halvslummer, bekvämt tillbakalutad i en mjuk fåtölj, men till dess vill jag fortsätta att drömma. Fortsätta att sjunka djupare ner i de två tavlornas mystik och försöka att drömmande utröna konstnärens intention och de egentliga motiven.

Ju längre jag sitter här, desto mer känner jag hur jag slappnar av. De senaste veckornas stress över uppsatsskrivande, flytt, nya vänner och uppstartad utbildning släpper, och lämnar utrymme för känslor och tankar som länge trängts bort ur medvetandet. Allt mer fokuserar jag på nu och här, på min uppgift, mina tankar, min vilja att göra helgen till något bra. Trots allt är det nu det händer, och just nu är det här centrum är!

Jobbigheter

I måndags lämnade jag - äntligen - in uppsatsen, som jag för övrigt inte är särskilt nöjd med, men som förhoppningsvis blir godkänd och så är det inte mer med det. Det är bara en liten detalj kvar. Opponeringen. Jag fasar för den, och är hur nervös som helst. Inte för vad opponenten kan komma att säga, utan vad seminarieledaren har att bidra med. Förhoppningsvis är det saker som jag kan svara på, som jag HAR svar på. Annars kommer det bli skitjobbigt. Men ja, den dagen den sorgen. På fredag gäller det, sen är det avklarat iaf.

Fick idag reda på att jag börjar nästa kurs (och program!) nere i Uppsala redan nu på tisdag, vilket kom lite som en chock. Trodde inte jag skulle börja förrän en vecka senare, men tji fick jag. Nu jobbar jag på att lösa uppkopplingsfrågan. Men med lite tur kanske jag inte behöver fundera på det förrän i mitten av mars - om jag lyckas få igång mitt mobila modem så att det funkar med min nya dator vill säga. Annars sitter jag där i min lilla två, ensam och utan uppkoppling hela våren. Och det finns inte med i min världsbild! Jag MÅSTE kunna vara uppkopplad, om inte hela dagarna så i alla fall då och då, framförallt på kvällarna. På nåt sätt måste jag lösa det där, frågan är väl bara hur...

Såg att någon från UUs it/telefoniavdelning har ringt mig nu ikväll. Jag HOPPAS verkligen att denna någon hör av sig imorgon, och att det inte är nåt jobbigt som de har att säga. Jag vill ju inte gärna få reda på att jag inte kommer få börja, eller nåt annat lika traumatiskt...

Nåja, problem är till för att lösas, och jag antar att det mesta kommer fixa sig under morgondagen eller så. Nu ska här i alla fall sovas!