Vårkänslor

Solen skiner, fåglar kvittrar och vårjackorna får leka tillsammans med tunnare skor och mindre kläder. Äntligen kommer våren.

Smält mig till glöd (Sofia Karlsson)

Smält mig till glöd
som bergen i sagan
och solen röd
Smält mig till glöd
som bergen i sagan
Älska mig röd om kinder och haka

Smält mig till glöd
längst in i hjärtat
för is och snö
har fallit på marken där
Smält mig till barmark
Älska mig skär om kinder och haka

Vårt första steg
är nog det längsta
men det kan också bli
det bästa vi gjort

Smält mig till glöd
som bergen i sagan
och solen röd
Smält mig till glöd
som bergen i sagan
Älska mig röd om kinder och haka

Update

Snabb uppdatering på läget...

Skola: Har haft tre helvetiska veckor i skolan med kursen Vetenskaplig metodik, men de är äntligen slut. Istället har akutVFUn inletts, och förmiddagen tillbringades på ambulansstationen på studiebesök. Det var både intressant och kul. Nästa vecka kommer jag gå på akutmottagningen på ackis, och veckan därpå är det dags för VFU på dagoperation på Samariterhemmet för en vecka. Ser fram emot mycket spännande - för nu är jag less på teorin och vill göra saker!

Lajv: Har galen abstinens just nu, så det är tur att vi har förträff inför Arvet efter Sigismund, som går av stapeln i slutet av april, i helgen Kommer bli både lite lajvande, lite planerande och lite festande. Kulkul! Annars ser jag fram emot att anmälan inför Skymningsland släpps, och mot att planera lite mer i detalj hur vår grupp ska fungera. Sen kommer det säkert hinna bli både ett och annat lajv mellan dem under våren/försommaren, men det blir lite mindre saker (skulle jag tro...). Grymt pepp!

Läsa: Läser just nu Kirurgboken (Järhult), och Klinisk omvårdnad (Almås), samtidigt som jag läser Tuesdays with Morrie och Mannen i mina drömmar. Kan varken rekommendera eller avråda. Lagom avancerat för en övertrött hjärna. Hoppas på mer lästid när det är dags för praktik!

Musik: Lyssnar galet mycket på Zeigeist, La Roux och diverse Thåströmkonstellationer just nu. Och på These boots are made for walking med Nancy Sinatra!

Roligt: Har varit i Stockholm under eftermiddagen idag för att träffa mamma, hennes syster K, kusinen J, kusinens man B och lilla kusinbarnet I som fyllde två idag. Vi gick och fikade på Vetekatten innan vi skildes åt igen, och kusinfamiljen och jag tog tåget tillbaka till Uppsala. Det var en jättetrevlig eftermiddag.

För övrigt är den här veckan typiskt bra, humöret är på topp trots att jag känner mig toksliten. Förstår inte vad det kan bero på, men det spelar ingen roll för jag njuter för fullt!

Klister

En låt på hjärnan, nu igen. Den här gången Dresden Dolls Coin-operated Boy. Det är en söt liten låt, och den är sådär lagom osynkad och trevlig i största allmänhet. Lyssna och bli besatt precis som jag!

coin operated boy

coin operated boy
sitting on the shelf he is just a toy
but i turn him on and he comes to life
automatic joy
that is why i want a coin operated boy

made of plastic and elastic
he is rugged and long-lasting
who could ever ever ask for more
love without complications galore
many shapes and weights to choose from
i will never leave my bedroom
i will never cry at night again
wrap my arms around him and pretend....

coin operated boy
all the other real ones that i destroy
cannot hold a candle to my new boy and i'll
never let him go and i'll never be alone
not with my coin operated boy......

this bridge was written to make you feel smittener
with my sad picture of girl getting bitterer
can you extract me from my plastic fantasy
i didnt think so but im still convinceable
will you persist even after i bet you
a billion dollars that i'll never love you
will you persist even after i kiss you
goodbye for the last time
will you keep on trying to prove it?
i'm dying to lose it...
i want it
i want you
i want a coin operated boy.

and if i had a star to wish on
for my life i cant imagine
any flesh and blood could be his match
i can even take him in the bath

coin operated boy
he may not be real experienced with girls
but i know he feels like a boy should feel
isnt that the point that is why i want a
coin operated boy
with his pretty coin operated voice
saying that he loves me that hes thinking of me
straight and to the point
that is why i want

a coin operated boy.

Holocaust med Placebo

Lyssna på melodin, läs texten, sjunk in. Det är vackert, sorgligt och befriande.

Holocaust
Your eyes are almost dead
can't get out of bed
And you can't sleep

You're sitting down to dress
and you're a mess
You look in the mirror

You look in your eyes
Then you realize

Everybody goes
leaving those
who fall behind

Everybody goes
as far as they can
They don't just care

They stood on the stairs
Laughing at your airs

Your mother's dead
She said
"Don't be afraid"

Your mother's dead
You're on your own
She's in her bed

Everybody goes
Leaving those
Who fall behind

Everybody goes
As far as they can
They don't just care

You're a wasted face
you're a sad-eyed lie
You're a holocaust

ESC II

Okej. Jag erkänner. Jag är helt såld på vinnarbidraget också. Alexander Rybak har en sån härlig energi att det är omöjligt att inte ryckas med och bara bli glad av den. Och det är ju aldrig fel att bli glad, right?

Ingenmansland

Jag har blivit smått besatt. Igen. Och naturligtvis handlar det om musik. Igen.

Som inspiration för lajvet Ingenmansland som jag var på i slutet av juli, (som för övrigt var kanon!), och som exempel på musik som skulle fungera (i princip var det bara musik som var undantaget från vår "vanliga" värld - om man bortser från att vi gick ungefär 15 år fram i tiden, samt hade överlevt ett världskrig med atombomber och de efterföljande peståren) fanns bland annat Dan Berglund och Volodja.

Dan Berglund har jag lyssnat lite på i samband med min proggperiod (som kanske inte är helt slut än), men Volodja var en helt ny bekantskap, som jag inte kan släppa alls. De gör egna tolkningar av Vysotskijs texter, och det är ett härligt röj i låtarna, samtidigt som det är en speciell ton i texterna. Det kan förstås bero på att jag förknippar dem med Ingenmansland, men de ger ändå en väldigt särskild känsla inom mig.

Min absoluta favorit (av dem jag ha hört - har inte lyckats skaffa skivorna än) är just Ingenmansland, som är fantastiskt härlig. Lyssna på Volodja och bli glad. Eller ledsen, vemodig, sorgsen, eftertänksam, road. Skratta, gråt. Mycket känslor. Mycket vilja. Och underbart resultat!

Volodja kan man lyssna på här om man vill.

Cross your fingers, hold your toes

Jag har insett att när jag är ledig vill jag verkligen vara ledig, på riktigt. Så därför ska jag ägna helgen åt att läsa intressanta, roliga, sorgsna, fantastiska böcker som ropar på mig från bokhyllan (och från diverse andra ställen i lägenheten) så snart jag går förbi. Och åt att lyssna på härlig musik som får mig att vilja rusa ut i solskenet och bara njuta av livet.

Alldeles nyligen upptäckte jag två fantastiska sångerskor med underbara röster. Båda två faller inom kategorin singer/songwriter, men har väldigt individuell stil. Laura Marling har en förmåga att göra sagor av allt hon sjunger om, och känslan blir sådär riktigt söt även när texten är skum i övrigt. Rösten är inte alltid vad man förväntar sig, och har en heshet som kommer fram på ett väldigt effektfullt sätt då och då. Lyssna på Cross your fingers så tror jag du kommer att förstå vad jag menar.

Yael Naim å andra sidan har en ren skön röst som fungerar som rena avslappningspillret för mig. Den är mjuk och följsam på ett sätt som får mig att tänka på sammet och dunbolster. Hennes låtar har en ganska sorgesam klang, men är inte på något sätt sorgliga. Snarare fungerar de som soft bakgrund till det mesta, men man kan också sitta och bara drömma sig bort i låtarna. New soul däremot har en lite gladare klang som i alla fall får mig att tänka på solstrålar, fågelkvitter och söta vårpojkar.
(Tack för tipsen, Sandra)

Nostalgiskt

Youtube är perfekt när man känner för att snoka upp de där gamla låtarna man älskade en gång i tiden. Särskilt minns jag mina kära gamla Absolute Dance 6 och Absolute Dance 9-plattor, som tillsammans med Nordman, Roxette och Magnus Uggla utgjorde de första inslagen i skivsamlingen.

Schampoo - Trouble blev genast en av favoriterna, liksom The Grid - Swamp Thing och Herbie - Pick it up. Sen tyckte man förstås att Sin with Sebastian - Shut up (and sleep with me), Look Twice - Feel the night och Sonic Dream Collective - Oh, baby all var nästan lika bra.

Nostalgi när den är som bäst!

Ur mörkret i ljuset.

Jag säger bara Eluvium.

Lyssna på plattan Copia och säg att allting kommer ordna sig. Den andas avslappning, styrka, skönhet.

Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen - låten Prelude for time feelers går att lyssna på hur många gånger som helst. Och är man lite nere och trött, irriterad och sur är det faktiskt ett riktigt bra sätt att bara vara i sina känslor och låta dem landa. Jag lovar - efter några varv med låten känns allting mycket bättre!

Och för övrigt tycker jag inte om när livet inte blir som man tänkt sig, eller saker och ting bara blir konstiga. Så det så.

Besatthet

Jag har blivit besatt. Nu igen.

Den här gången är det Eluvium, Matthew Cooper's alter ego där han mixar diverse spännande stilar med genomgående teman som elektroniskt och piano, som har satt sig rejält. Framför allt är det en låt från senaste plattan Copia som sitter som berget och som kan snurra varv efter varv i timtal medan jag bara njuter. Låten heter Prelude for time feelers och kan lyssnas på här. (Bildspelet som låten ackompanjerar är för övrigt sevärt, kanske ska man dock lyssna innan man kollar på bilderna eller tvärt om, det är nämligen väldigt starka bilder från terrorattackerna mot World Trade Center 2001.)

Underbart att hitta nya artister/låtar/plattor/grupper som man kan lyssna på hur mycket som helst, utan att vare sig tröttna eller tycka att det inte passar in. Fler sådana låtar har jag pratat om i det här inlägget.

Musik musik musik

Jag minns än idag första gången jag hörde en imperietlåt. Jag satt i köket i en av längorna med studentboende på Sötåsen tillsammans med i alla fall Millan och lyssnade på ett inspelat band jag hade fått av en klasskompis. Det var höst, eller kanske vinter, och jag gick i ettan på musikgymnasiet. Den första låten på hela bandet vad Vad pojkar vill ha, en låt som jag än idag har lite svårt för, antaligen för att jag associerar den lite väl mycket med dansband (fråga mig inte varför!). Därefter avlöste låtarna varandra. Särskilt fastnade jag för C.C Cowboys, men inte förrän jag kom till Österns röda ros var jag helt fast.

Nog för att jag hade lyssnat en hel del på Ebba Grön, och i alla fall börjat närma mig Thåströms soloplattor litegrann, men jag tror att det där bandet med blandade Imperietlåtar definitivt fick mig att fastna i det som skulle komma att bli en konstant förälskelse som sitter i än idag.

Fortfarande, efter närmare åtta års Thåströmmissbruk, finns den där nyfikenheten som jag alltid har kännt inför all musik han har varit inblandad i kvar. Låtarna har fortfarande inte slutat tala till mig, och ännu överraskar jag mig själv genom helt oväntade reaktioner på gamla och vid det här laget välkända låtar och texter. Österns röda ros är fortfarande en av de mest fantastiska låtar jag har hört. Den speglar något jag känner inombords, vilket är något som få låtar faktiskt lyckas med, trots att de talar till mig och väcker känslor lyckas de sällan ge mig känslan av att låten är skriven just utifrån mig. Det gör den här låten. Och jag lyssnar på den, om och om igen, och hamnar för en stund utanför mig själv.


Österns röda ros
Där torkan är som svårast
och där öknen står i brand
Finns sanningar och lögner
radade på band
Bland krypskyttars kulsprute knatter
Lever mänskor med en dröm
Med taggtråden runt halsen
ammas barnen varmt och ömt

Men om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros

Där stålfåglar flyger om natten
över dom som flytt sitt land
Där kartritarnas gränser
dras i blodig sand
och pojkar som bara ligger där
sina ögon öppna fast dom inget ser
Dom som aldrig mer ska få skratta
eller kyssa en flicka som ler

Men om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros

Jag hör deras röster
Jag hör hur dom skriker
Jag vet att dom finns där
Jag vet att dom lever

Så om du vet var stjärnor faller
och var regnbågen tar slut
Om du fortfarande hör ditt hjärta slå
skall du finna österns röda ros

Mitt liv genom slumpgeneratorn 2.0

Lägg in all din musik i en playlist, ställ in shuffle och få ditt liv uppspelat och förutsagt. Underhållande!

How are you feeling today? Andrew Osenga - Amazing Grace
How do your friends see you? Frank Sinatra - You go to my head
Will you get married? The Smiths - This charming man
What is your best friend’s theme song? Thåström - Söndagmåndagsång
What is the story of your life? Julien Jacob - Mêh
What was high school like? Thåström - Karenina
How can you get ahead in life? Corvus Corax - Heiduckentanz
What is the best thing about your friends? Schandmaul - Der Letzte Tanz
What is tonight going to be like? Imperiet - Märk hur vår skugga
What is in store for the remainder of this weekend? Sufjan Stevens - Chicago
What song describes you? Thåström - Djävulen och jag
To describe your grandparents? Rent - One song glory
How is your life going? Julien Jacob - Oma
What song will they play at your funeral? Thåström - Pang boom krasch
How does the world see you? Backstreet Boys - Larger than life
Will you have a happy life? Les Paul & Mary Ford - Vaya Con Dios
What do your friends really think of you? Michael Jackson - They don't really care about us
Do people secretly lust after you? Aaron Spiro - Worthy
How can I make myself happy? Sånger om kvinnor - Vi måste höja våra röster
What should you do with your life? Olivia Newton-John - Hopelessly devoted to you
Will you ever have children? Mae - Sometimes I can't make it alone

Haha, som sagt. Underhållande.

Losing it

Låttexter är intressanta. De kan vara totalt intetsägande om man bara läser dem, eller innehålla så mycket känslor att man nästan spricker av dem. Rushs Losing it är en sådan där låt som både har ett underbart sound, med skira melodier och sköna slingor. Framförallt har den en väldigt tänkvärd text. Lyssna och fundera!

Losing it
The dancer slows her frantic pace
In pain and desperation,
Her aching limbs and downcast face
Aglow with perspiration

Stiff as wire, her lungs on fire,
With just the briefest pause
The flooding through her memory,
The echoes of old applause.

She limps across the floor
And closes her bedroom door...

The writer stare with glassy eyes
Defies the empty page
His beard is white, his face is lined

And streaked with tears of rage.

Thirty years ago, how the words would flow
With passion and precision,
But now his mind is dark and dulled
By sickness and indecision

And he stares out the kitchen door
Where the sun will rise no more...

Some are born to move the world
To live their fantasies
But most of us just dream about
The things we'd like to be
Sadder still to watch it die
Than never to have known it
For you, the blind who once could see
The bell tolls for thee...

Ljuspunkter i höstmörkret

När det är som mörkast under hösten, du vet, när solen går ner jättetidigt, det mörknar strax efter tre och snön ännu inte har börjat lysa upp kvällarna brukar jag mysa. Dricka te, kura ihop mig i ett soffhörn med en filt och en bra bok. Och ofta - ofta - lyssnar jag på låtar som betyder mycket för mig, eller som helt enkelt ger en skön känsla.

Mitt senaste tillskott av skön musik som är perfekt för mys och avslappning är Julien Jacobs platta Cotonou. Den har verkligen det där sköna gunget som gör att man blir lealös och bara hänger sig åt musiken. Jag upptäckte Jacob genom Marabous reklam, något som både gör mig glad och ledsen. Hur i all världen har de kunnat ta en sådan fantastisk låt (titelspåret, för övrigt) och förstöra den genom att knyta den till något så trivialt som choklad? Nåja, utan den reklamen hade jag aldrig upptäckt musiken, så inget ont som inte har nåt gott med sig, men ändå!

För att spinna vidare på världsmusikspåret är Manu Chao en sån där artist vars låtar alltid gör mig glad och beredd att skutta omkring och tjoa och dansa hela dagen lång. Inte illa, det som kan få mig på toppenhumör i mörkret förtjänar verkligen att uppmärksammas, för det är inte mycket som lyckas med det!

Bat for lashes är en grupp som jag tidvis lyssnar hur mycket som helst på. De har ett lite sorgligt, dämpat sound som bäst kan beskrivas som annorlunda. Sad Eyes får mig att gråta, och Whats A Girl To Do gör mig illa till mods, samtidigt som jag njuter nåt alldeles kolossalt av orden, tonerna, rytmerna... Kan verkligen rekommendera dem!

Utöver dessa finns det en hel hög med grupper och soloartister som är fantasiska, var och en på sitt speciella sätt. Många gånger fastnar jag för en speciell låt som ger något särskilt. Exempelvis Marillions Ocean Cloud, Hinders Lips of an angel, Kill Hannahs Lips like morhpine, Evergreys Trilogy of the damned, och Thåströms Karenina och Flicka med guld. Listan på låtar kan göras hur lång som helst! Sofia Karlssons tolkningar av Dan Anderssons visor är underbara, likaså Lokes jordnära visor med klockrena texter som det är lätt att relatera till.

Kort sagt, det finns en uppsjö av låtar och band som man kan lyssna på om och om igen utan att tröttna. Det gäller bara att hitta dem!

P.S. Lillasyster är utmärkta att lyssna på om man har lite svårt att vakna på morgonen. Spela Kräkas på högsta volym så studsar man runt efter en halvminut. Jag lovar! D.S.